Win the war on terror…

…stop being afraid.

Tyvärr måste en kommentar som denna föregås av en reservation.

Terrorism i alla dess former är avskyvärt och det finns inte ord som nog kan fördöma oprovocerat våld. Det finns inte heller några ursäkter för en person som begår handlingar som attentatet mot Charlie Hebdo, självmordsbomber i Israel, terrordåden i Paris 13 november 2015 eller de i USA 9 september 2001. Personerna som utövar våld, brott och terror skall i starkast möjliga ordalag fördömas.

Däremot kan vi inte komma bort från terrorn med tvångsmedel, övervakning och straff. Det är ett faktum och först när samhället på bred front accepterar det, och arbetar utifrån det faktumet, kan vi på allvar göra oss fria från terrorhotet.

Varför? För att nöjda och glada människor begår inte terrorbrott och är i ännu mindre grad beredda att offra sitt liv för att urskiljningslöst döda andra.

Al Qaida, Islamiska staten, Anders Breivik, Timothy McVeigh, palestinska självmordsbombare. Vi kan hitta dem, ganska många av dem. Ökar vi övervakningen, kontrollerar varje korttransaktion, lyssnar på varje telefonsamtal och läser vartenda mail, har kameror i varje gathörn, börjar misstänka alla mörkhyade, alla med skägg, alla grannar, våra egna barn eller föräldrar, javisst – då kommer vi att hitta fler terrorister, fler terrordåd kommer att undvikas. Men vi kommer också att skapa fler missnöjda och oroliga människor. Personer med mörk hy eller skägg kommer att uppleva sig mer diskriminerade och kommer att bli mer missnöjda och den lilla, lilla andel av dessa personer som är beredda att ta till extrema åtgärder kommer att öka.

Och då skall vi understryka igen:
Det. Är. Inte. En. Ursäkt.
Bara för att du blivit diskriminerad, har svårt att få ett arbete, har haft en taskig uppväxt, hela din släkt är mördad, våldtagen och utrotad så är du inte ursäktad. Oavsett vad som har hänt, så finns inget som förlåter att utöva våld och terror mot
andra.

Se på dina barn. De som precis fått den senaste iPhonen och som gnäller över grönsakerna och att det är tråkigt i skolan. Se samma barn få sin mamma och syskon sönderslitna av en splitterbomb. Leva åratal i en ruin utan mat. Fly över en hel kontinent under sparkar och slag. Hamna i ett nytt land där det verkar lugnt, men där förläggningen brinner upp första natten. Du själv lider av krigspsykos och orkar inte stötta ditt barn och ge hen bra värderingar och trygghet. Så hen hamnar i dåligt sällskap.
Det finns ingen ursäkt om ditt barn blir en terrorist. Men det är mindre sannolikt att ditt barn blir terrorist om största bekymret är modell på iPhone och att det är lite trist i skolan.

Om vi vill minska terrorismen långsiktigt skall vi se till att så många som möjligt mår så bra som möjligt.

Terrorismen lever på – just det – terror. Rädsla och motsättningar. Utan rädsla saknar terrorismen mening.
Och i ett samhälle av välfärd och öppenhet minskar rekryteringsbasen till terrorismen. För vem orkar planera ett terrordåd mellan jobb, träning, vara med barnen, långkok, hinna med den senaste säsongen Walking Dead och fundera på om man inte borde skaffa den senaste iPhonen.

/David Armini

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *