Självkörande bilar

Någon gång på tidigt 1990-tal fantiserade jag om självkörande bilar: Jag tänkte mig bland annat att man skulle använda något slags spårämne eller magnetiska spår i färgen till väglinjerna. På så sätt skulle bilen enkelt hålla sig på vägen och med förprogrammerade kartor skulle den också kunna navigera autonomt. En radar eller kamera med bildanalys skulle hålla avstånd till bilar framför, trafikljus och vägskyltar skulle ha radiosändare som skulle berätta för bilen om regler och var bilen befann sig. I längden skulle bilar kunna kommunicera med varandra över radio. På motorvägar tänkte jag mig att bilarna bildade tåg, där de trådlöst låstes i varandra på optimalt avstånd för både säkerhet, miljö, vindmotstånd och hastighet.

Ungdomligt naivt kanske, men nu kommer tekniken. Det har nog inte undgått någon att exempelvis Google har kommit långt med bilar som kör på egen hand. Men även Volvo har självkörande bilar som bland annat rullar här i Göteborg. En person sitter alltid med – mest för att inte skrämma medtrafikanter.

Fördelarna är enorma: Plötsligt är visionen om noll döda i trafiken realistisk. Resan kan optimeras för maximalt utnyttjande av bränsle. Bilen kan parkera sig själv efter att ha släppt av dig vid köpcentret och kommer sedan och hämtar upp dig när du är klar. Resan kan utnyttjas till jobb eller en tupplur. Samåkning kan ordnas helt automatiskt – om du vill – inklusive betalning. Man kan till och med låta bilar köra snabbare när omständigheterna tillåter och på sikt kan vägarna göras smalare och mer utrymme lämnas till cyklister och fotgängare.

Säkerheten förbättras drastiskt: En dator blir aldrig trött eller somnar över ratten. Den låter sig inte distraheras av bråkig ungar i baksätet, eller att mobilen plingar till. Datorn kan ha perfekt koll på allt som händer i trafiken, inklusive att en bil framför varnar för en katt som verkar vara på väg ut på vägen, fast den är skymd från ditt fordon fortfarande.

Givetvis kommer det att komma bakslag. Första plåtskadan för en Google-bil blev en världsnyhet. Dödsolyckor kommer förstås att inträffa – frågan är bara när och hur stort bakslag det kommer att innebära. Samtidigt dör det runt 100 personer om dagen i trafiken i USA i olyckor med mänskliga förare. Största frågan vad gäller säkerhet är snarare hur länge vi kommer att tillåtas köra bil. Så mycket säkrare är en dator som bilförare.

Det finns utmaningar. Givetvis återstår en del tekniskt, men svårare frågor gäller ansvar, hackade bilar, vissa beslut om liv och död, och en total omstöpning av kulturen kring att köra bil.

Ansvaret vid olyckor bör landa på tillverkaren av bilen eller mjukvaran – detta verkar också ske.

Att bilar hackas är redan en säkerhetsrisk och ju mer datoriserad världen, desto större blir den risken. Oundvikligt kommer det att bli en större och otäckare exponering för hackade robotar, drönare, bilar, kylskåp och robotdammsugare.

Men vad sker om bilen måste välja? En tvärbroms så räddas katten, men det blir en plåtskada för att bilen bakom inte hinner bromsa. Plåtskadorna kommer att kosta 40 000 kronor att reparera plus utebliven arbetstid för dig och passagerarna i bilen bakom. Är en katts liv värt det? Det riktigt otäcka är att datorn hinner räkna på detta.

Eller för att spetsa till det ännu mer: Två pulkaåkande barn susar ut på vägen. Valet står mellan att köra över dem eller att plöja in i närmaste lyktstolpe. Två barn eller du. Datorn får ta det beslutet.

Och så kommer hela kulturen kring bilkörande att ändras. Så mycket av bilåkandet handlar om identitet och image – i västvärlden är bilen en av de viktigaste markörerna att definiera vem du är. Kanske är självkörande bilar slutet för bilen. Motorstyrka kommer inte längre att spela någon roll, alla bilar kommer ändå att hålla exakt samma hastighet. Kanske tappar bilen sin lyster av social och kulturell status, och reduceras till att bara vara ett praktiskt transportmedel från punkt A till punkt B.

Men då blir det ännu mer praktiskt, bekvämt och billigt om det kan ske med ett allmänt transportmedel.

/David Armini

 

Lurigaste spamet någonsin

…åtminstone i min inbox. Om det nu är spam.
(Jag har tagit bort min mailadress vid Username.)

Från: accounts.spotify@trustpilot.com
Ämne: ID79897222: Kontot är begränsat: Åtgärd krävs
Mail:
Hej!
Tyvärr har vår ekonomiavdelning upptäckt att det inte gick att debitera ert konto.
Order ID: 42241-qtcwu-241
Username: xxxxxx
Items bought: Spotify Premium
För att du ska kunna fortsätta använda våra tjänster utan avbrott måste du uppdatera dina faktureringsuppgifter.
* Vänligen besök denna sida för att fortsätta använda Spotify.
Hela processen tar 2-3 minuter.
Tack för din tid.
Det är tråkigt att du lämnar oss.
———————————————————————
Spotify Sweden AB. Birger Jarlsgatan 61, 10tr, 113 56 Stockholm, Sweden
VAT number: SE556786572901

Talar mot spam

  • Korrekt språk, åtminstone inte uppenbarligen automatiskt översatt.
  • Rätt adress till Spotify.
  • Korrekt organisationsnummer.
  • Länken ”Vänligen besök denna sida” ser ut så här: http://spotify-music-aqcuomgqdaut.dinamigroup.com/spotify-sv/index.php En ganska typisk konstruktion med en egen katalog för en svensk sida. Spamare brukar inte bry sig om sådant.
  • ”Vänligen besök denna sida” går till en sida som ser autentisk ut med Paypal, VISA, mm

Talar för spam, eller till och med bedrägeri

  • Avsändaren är Trustpilot. Vilket verkar konstigt – det är ett företag som håller en databas med recensioner av andra företag. Och det är en nog så legitim business, men varför skulle mailet komma från dem?
  • ”Vänligen besök denna sida” leder till en sida som inte ligger på https – och det gör väl alla som tar betalt med Paypal eller VISA?
  • ”Vänligen besök denna sida” leder till en sida på dinamigroup.com. Ett nigerianskt företag startat 2010 och som handlar med olja mm. Inget fel med nigerianska företag, men lite oväntat med en koppling med Spotify.
  • En sökning på Dinami + Spotify ger inga relevanta träffar.
  • En sökning på publika sidor på dinamigroup.com efter Spotify ger inga träffar.
  • whois på dinamigroup.com ger ingen officiell kontaktperson, personen/organisationen bakom döljs genom privacyprotect.org. Det finns absolut valida skäl till att vilja dölja vem som egentligen har registrerat, om du tex driver en regeringskritisk sida i Iran, men för ett stort företag? Nej, absolut inget skäl.
  • Till sist ett riktigt tungt skäl till att jag tror att det är bluff, bedrägeri och/eller spam: Det är flera år sedan jag hade ett aktivt Spotify-konto.

Varför så mycket tid på detta? Jo, om det är spam/bedrägeri så är det här är mycket besvärligare än vad jag någonsin tidigare sett. Normalt avslöjar man spam enkelt genom klumpiga översättningar och uppenbart fejkade avsändare eller länkar.

/David Armini