Om medfödd intelligens (Och matematik finns inte)

Hade ett långt, intressant och bitvis upprört samtal med min äldste son. Han menade att exempelvis ”matematisk intelligens” beror till så stor del på miljön att det genetiska arvet kan försummas.

Och jag håller med: Genernas betydelse för vår matematiska förmåga (eller andra förmågor) är komplex. Troligen så komplex att det i praktiken bara handlar om uppväxt, utbildning, referenser och många andra faktorer. Både min son och jag har vuxit upp i en miljö där det är naturligt att säga ”har du sett att de LEGO-bitarna utgör en äkta delmängd av de där?”. Betydelsen av att höra sådant, få det förklarat och förstå det – när man är 4 år gammal – kan inte överskattas. Eller när han som liten, fortfarande i 4-5-årsåldern fick lära sig om infinitesimala tal och att räkna i det binära talsystemet. Sådant formar hjärnan, stärker den, gör den intelligentare – precis som all sorts träning.

Hade vilket annat barn som helst kunnat lära sig samma saker som jag och min son gjorde när vi var så små? Ja, det tror jag och jag har många gånger önskat att jag fick möjligheten att ha en studiegrupp med några slumpmässigt utvalda barn, fyra-fem år gamla och från olika bakgrunder och sociala situationer. Min personliga övertygelse är att de skulle kunna lära sig både integralkalkyl och att räkna med imaginära tal.

Ett övertygande indicium är Suzuki-metoden för att lära barn musik. Utan tidigare urval får vem som helst lära sig spela ett instrument från unga år enligt parollen ”Alla kan!”. Dessa barn kommer sedan under sin uppväxt att många gånger få höra vilken ”talang” hen har. För övrigt har Sten Rydh ett förtjusande projekt att inspirera unga i matematik med inspiration från Suzuki-metoden.

I vilket fall blir livet så mycket roligare om vi antar att alla har samma chans. ”Talang” visar sig oftare handla om viljan, orken och inspirationen att spendera de där 10 000 timmarna för att bli riktigt bra – vare sig det är i fotboll, fiol eller matematik.

/David Armini

Varumärket Sverige 6 – För fred

Varumärket Sverige är vår bästa garanti att få fortsätta leva i fred.

Även om vi lägger ned skolan, vården och omsorgen och lägger alla pengarna på försvaret, så kan vi inte få en bättre garanti än vårt varumärke. Hur starkt försvar vi än bygger kommer ändå USA och Ryssland att ha många, många, många gånger fler raketer, stridsflygplan, tanks och ubåtar. Vill Ryssland eller USA krossa oss militärt så kommer de att göra det.

Men vem vill anfalla världens bästa land? Det vore som att pissa på paradiset. Om du är dum mot den snällaste så kommer du inte att bli väl sedd av resten av världen. Det undgår inte världens ledare.

Jag tar inte ställning till, inte här i alla fall, om det finns poänger med ett ”starkt försvar”. Det låter bra när politiker pratar om att vi skall värna vårt lands suveränitet och att inte andra länders kärnvapenbestyckade ubåtar skall få snurra runt som de vill i svensk skärgård. Men antalet stridsvagnar och JAS-plan som vi har gör i alla fall inte mig särskilt trygg när jag sneglar mot öster. Eller för den delen mot väster.

NATO då? Jag tar inte ställning till det heller, inte här. Men det är svårt att tro att det – i längden – ger oss en tryggare värld. Blev skolgården tryggare när man gick med i ett gäng? Ja, tillfälligt kanske. Som medlem i gänget så kan man gömma sig bland andra, men akta dig för att gå runt själv. Och så fanns ju risken att behöva reta någon annan. Det är ett högt pris att betala för att få skydd.

Då är det väl bättre att det är fler vuxna med på skolgården – som hjälper till att lösa konflikterna utan våld, och som ser till att de bråkiga pojkarna kan få hjälp att prata om sina problem.

Men framför allt. Alla dessa människor som kommit hit. Vare sig de är här som flyktingar, EU-migranter eller arbetskraftsinvandrare. Eller de som varit på utbytesprogram på våra universitet och högskolor. De berättar. De berättar för personer de känner och släktingar i landet de kommer från.

Syrien, Somalia, Iran.
Frankrike, England, Danmark.
USA.
Ryssland.

Där berättar de. ”Sverige är så bra. Det är rent. Både papporna och mammorna tar hand om sina barn. Man behöver aldrig vara rädd på gatan. Våld och vapen finns nästan inte. Luften och vattnet är rent och klart. Alla är glada och snälla och hjälpsamma. Alla har det bra. Alla har fri skolgång och fri sjukvård. De tar emot alla. De hjälper dig var du än kommer ifrån.”

Rör inte min kompis kommer de människorna att säga.

Sverige är ett av världens starkaste varumärken.
Var stolt över det och vårda det.
Då kommer alla svenskar, nya som gamla, att få en bättre välfärd och en säkrare framtid.

/David Armini

Varumärket Sverige 5 – Krama någon som är rädd

Vi svenskar är så öppensinnade att vi till och med accepterar att en del av svenskarna har blivit rädda. Bland dessa rädda och oroliga människor finns det de som tror att lösningen är att exkludera. När man är rädd och arg är det lätt hänt att man letar efter enkla förklaringar. ”Det är ditt fel.” kan vara så mycket mer tillfredsställande att tänka än att ta tag i utmaningen man har framför sig. För att inte tala om hur skönt det kan vara att säga orden högt. Skräna dem tillsammans med andra.

Kravaller, lynchningar. Kristallnatten. Det är så skönt. För en liten stund får man skrika ut sitt missnöje, hitta någon vars fel det är att just jag har fått det sämre.

Krama en extremist nästa gång du träffar en. Jag tror hen behöver det. Det är förmodligen en orolig person, kanske någon som förlorat jobbet och tror att invandrare tagit det. Eller som har läst i tidningen att utlänningar mördar snälla svenskar på IKEA. Det kanske inte hjälper att förklara att det kommer att bli fler jobb och mer skattepengar om det kommer hit mer folk, men tänk ändå med värme och glädje på extremisten framför dig.

En rädd människa behöver först och främst kärlek.
Vare sig det är en traumatiserad flykting eller någon som har svårt att betala av sina lån.

Är jag naiv? Det är jag. Jag tror gott om människor, för nästan alla jag träffat har varit trevliga. Särskilt när jag också är trevlig.
Jag tänker fortsätta att vara naiv. Jag tror inte vi kan övervaka eller rusta oss till trygghet – inte i längden. Visst känns det skönt att bygga en borg. Den står emot alla vapen! Då är det tryggt och skönt bakom borgens murar.
Men tyvärr har ingen borg varit säker i evighet. Ingen armé har varit stark nog att försvara ett samhälle i evighet. Efter ett tag kommer starkare vapen och borgen behöver förstärkas. Efterhand måste mer och mer pengar spenderas på att bygga allt starkare murar. Till slut är ändå vapnen så starka att ingen borg står emot dem.

Världen har blivit en säkrare och öppnare plats. Det finns inget tvivel om att de flesta har det bättre idag än de skulle ha haft det för 50 år sedan, 100 år sedan, 200 år sedan.
Det har blivit bättre. Det fortsätter att bli bättre.
Livet blir mer och mer säkert. Gå mot framtiden med tillförsikt.

Vi behöver inte vara rädda.

Sverige är ett av världens starkaste varumärken.
Var stolt över det och vårda det.
Då kommer alla svenskar, nya som gamla, att få en bättre välfärd och en säkrare framtid.

/David Armini

Varumärket Sverige 4 – Det nya Amerika

Sverige är det nya Amerika – den plats där alla har samma chans.

För något hundratal år sedan flydde miljoner européer till det förlovade landet i väster, inte minst svenskar. Svält och ofrihet tvingade oss på flykt. Visst trodde en och annan att det skulle gå att tälja guld och några blev desperados, men de allra flesta var beredda att ta i och kämpa. För sig själva och andra.
För så fungerar vi. Människorna. Vare sig vi är födda i Dalarna eller Damaskus.

Amerika har i mer än ett sekel varit den plats i världen där du har bäst chans – oavsett dina tidigare förutsättningar. Historia har inte räknats – det enda som har räknats är arbete. Har du arbetat så har du klarat dig. Bra dessutom.

I dag vet en hel värld att Sverige är den plats i världen där du har störst chans att behandlas som en människa. När reportrar sticker in mikrofonen genom ett taggtrådsstängsel på en uppsamlingsplats i Lampedusa säger nästan alla ”Sweden”. Eller när någon blir intervjuad vid ett tåg i Ungern – samma sak.

”Sweden”.

Emigranter är inte lata och förväntar sig inte att bli omhändertagna. Vare sig de fötts i Duvemåla på 1800-talet eller i Iran på 2000-talet, är emigranter oftast handlingskraftiga: Personer som vågar tänka nytt och som vill ta i. Som har samlat pengar och mod och överger allt för att kasta sig ut i nytt. Det är en av anledningarna till att Amerika blev så framgångsrikt – de som kom dit ville bygga nytt, ville skapa, uppfinna, utforska. Kämpa och arbeta.

Det samma kan vi förvänta oss av många av dem som kommer hit.

 

Sverige är ett av världens starkaste varumärken.
Var stolt över det och vårda det.
Då kommer alla svenskar, nya som gamla, att få en bättre välfärd och en säkrare framtid.

/David Armini

Varumärket Sverige 3 – Att producera för en global marknad

Ett isolationistiskt samhälle kommer att ha svårt att marknadsföra sig på en global marknad – det säger väl sig självt?

I Sverige tillverkar vi produkter och tjänster som vi vill exportera till hela världen – nu kommer världen till oss och kan berätta hur produkterna skall se ut och fungera för att sälja bra på andra sidan jorden. För det är inte lätt för en 25-åring kille som gått på Chalmers att veta vilka appar en medelålders iransk kvinna har nytta av.

Det kommer att bli kulturella skillnader – språkförbistring, missförstånd, andra rutiner för fika och lunch. Jag har egen erfarenhet av att arbeta mycket med Indien i IT-projekt och även svenskar med bakgrund från andra länder. Visst har jag ibland önskat att vi hade samma modersmål och ibland tycker de att jag är trög som inte fattar och ibland tycker jag att de är tröga som inte fattar. Men så kommer jag på att det händer rätt ofta även med kollegorna som fötts i Sverige. Vi pratar inte riktigt samma språk heller – alla har vi olika erfarenheter och åsikter.

Om alla som utvecklade en produkt tyckte likadant och hade samma erfarenheter – skulle slutprodukten sälja bättre på en global marknad? Anställer Google och Facebook och för den delen Volvo bara unga, vita, kristna, heterosexuella killar som gått på svensk högskola eller universitet? Nej, det gör de inte. En kulturell mångfald bland de som bygger produkterna och tjänsterna ger en mångfald i utbudet.

Med mer influenser utifrån så kommer Volvo att sälja bättre, H&M, Absolut och IKEA också. Framför allt kommer nya svenska företag att få det lättare – för att de är svenska.
”Sverige” omnämns som det bästa, det som byggs här laddas positivt. Allt svenskt kommer att sälja bättre – överallt.
Vi har ett varumärke av humanism, deltagande och ansvarstagande och som alla starka varumärken vill konsumenten bli en del av det.

Sverige är ett av världens starkaste varumärken.
Var stolt över det och vårda det.
Då kommer alla svenskar, nya som gamla, att få en bättre välfärd och en säkrare framtid.

/David Armini

Varumärket Sverige 2 – Återbefolka glesbygden

Hela västvärlden har problem med befolkningspyramider som är på väg att välta. Kvar blir ett fåtal unga människor som skall betala omsorg och pensioner för den stora mängden äldre människor. Japan sägs behöva ta emot 200 000 invandrare om året och dessutom dramatiskt höja födelsetalen – annars kommer population att rasa.

Svenska glesbygdskommuner brottas med avfolkning – skolor måste läggas ned, det blir allt längre till närmaste vårdcentral, kvar blir bara några ungkarlar.

Kommunerna kämpar om att vara attraktiva att bo och arbeta i. ”Kom till oss! Vi ligger inte jättelångt från ingenting! Vi är i alla fall lite närmare än grannkommunen i norr!”

Se och ta chansen. Här kommer människor som vill delta, som är glada att få en andra chans. Som är beredda att ta i och som kommer att konsumera och betala skatt. Just det som behövs för att driva det marknadsekonomiska samhället.

Det kommer inte att vara enkelt. Det är människor som haft det svårt, de måste lära sig ett nytt språk och kanske tycker de att det är kallt i Sverige. Och lite ensamt. Men vi kan lära dem vårt språk och de kan lära oss mycket.

Ge personer som kommer hit chansen. Anställ en nyanländ. Bjud en rom på en god middag och en dusch. Prata med en syrisk familj.

Ja, då kommer det hit ännu fler. Kanske kommer en och annan som tror att man kan lata sig igenom tillvaron i Sverige. Men de allra flest kommer att vilja arbeta hårt för att bevisa sig.

Glöm aldrig att alla som kommer hit brinner för att få bygga välfärd – både sin egen och den gemensamma.

Sverige är ett av världens starkaste varumärken.
Var stolt över det och vårda det.
Då kommer alla svenskar, nya som gamla, att få en bättre välfärd och en säkrare framtid.

/David Armini

Varumärket Sverige 1 – Ett av världens starkaste

Folk flyr över halva världen för att komma till Sverige. För att här är bäst chans att behandlas med värdighet och humanism. För att det är världens mest jämlika samhälle. För att här finns världens bästa välfärd. För att här är frihet och fred. För att hen, hon och han har lika värde, precis som att alla människor – oavsett var du är född eller vilka dina föräldrar är – har samma rätt till utbildning, sjukvård och möjligheter.
Folk strömmar hit. I panik från katastrofer och krig, mot det land i världen där de vet att de har bäst chans till ett tryggt och bra liv till sig själva och sina barn.

Vilka varumärke vi har.
IKEA, Volvo, H&M, Tetrapak, Absolut. Kungen. Älgar. Vildmarken och allemansrätten. Avicii och ABBA. Minecraft och Hans Rosling.

Men vi har ett ännu starkare varumärke. ”Sverige” ”Sweden” ”Swedish” ”svenskt”. Det är därför folk kommer hit. De kommer inte för IKEA, de kommer för att ryktet har gått jorden runt att Sverige är det bästa landet i världen.
Om och om igen upprepar världens medier att det är till Sverige alla vill.

Sverige. Det låter som paradiset.
Var stolt att du är svensk. Var stolt att du betalar skatt till stat, kommun och landsting som hjälper ensamkommande barn och familjer som flytt från krig eller svält. Be att få betala mer skatt så att vi kan ta emot fler.

För de som kommer kan hjälpa oss att bygga en ännu bättre välfärd.
Det är ledsna, rädda och krigströtta människor som vi inte kan hoppas blir produktiva skattebetalare från första dagen. En och annan kommer att ha problem; krigstrauma är ingen ursäkt att bli brottslig, men i Sverige hjälper vi till och med brottslingar att bli produktiva och duktiga människor.

Visa alla du träffar medmänsklighet, värme och deltagande så kommer de att vilja betala mångfalt åter. De kommer också stärka varumärket Sverige ytterligare när de sjunger Sveriges lov världen över.

Sverige är ett av världens starkaste varumärken.
Var stolt över det och vårda det.
Då kommer alla svenskar, nya som gamla, att få en bättre välfärd och en säkrare framtid.

/David Armini

Lycrashorts i stället för golfbyxor

Något har hänt i direktörsrummen. För något decennium sedan möttes VD:ar och beslutfattare på golfbanan och krogen. Kråset smörjdes. Klubbor jämfördes. Fina golfklubbars företräden framhölls. Beslut och kontakter och ryggdunkar utväxlades. Det var dyrt och exklusivt. Magarna var runda och gav fysisk pondus och någonstans efter 50 diskuterades inte bara viner och golfklubbor – även kranskärlsoperationer och ballongsprängningar kom upp som diskussionsämnen.

Dagens generation beslutsfattare håller inte så mycket till på golfbanan eller krogen, i stället hittar man dem på i löparspåret eller gymmet. Eller allra helst med en grupp resultatorienterade från samma samhällsklass med ungefär samma bokslutssiffror. Vad hände? En del är den allmänna hälsomedvetenheten – ingen vill väl i dag ha samma portersteksfyllda och rödvinsmarinerade kagge som en VD på 1980-talet, men viktigare är att skilja sig från massan.

När de flesta av oss behövde gå på åkern och plöja eller så eller rensa ogräs var det fint att ha råd att vara inomhus och att signalera detta med blek hud. När i stället den stora massan satt på kontor blev det fina att ha råd med semester i tropikerna och vara solbränd mitt under bleka vintern. Och så svängde det igen – idag har massan råd att semestra två veckor i Thailand och de med ännu mer pengar behöver leta vidare efter en annan markör.

På samma sätt duger inte golfen längre för en VD eller högra beslutsfattare att markera sin framgång med. Majoriteten i svenska samhället kan skaffa ett grönt kort och ett set golfklubbor och då måste den mest priviligierade eliten hitta ett annat uttrycksmedel för att differentiera sig från massorna. Därför hittar man idag den resultatorienterade och målmedvetna näringslivseliten bland de tusen första i mål på Göteborgsvarvet och Vasaloppet.

Visst är det smått hysteriskt. Det skall vara senaste pulsklockan, rätt barfotaskor, vadstrumpor och en jakt på sekunder. Men nog är det lite mer sympatiskt och en inte minst en bättre förebild med en vältränad VD än en VD på operationsbordet.

Själv var jag en liten, liten del av detta som VD för ett mindre bolag (färre än tio anställda) under tidigt 2000-tal.

/David Armini

Positiv bekräftelse som subsitut för kärlek

Jag hade förmånen och förbannelsen att ha lätt för mig i det mesta som barn och ung. Det fick förstås många positiva fördelar och jag skulle självklart inte vilja byta bort det. Men det fick flera negativa effekter också.

Jag blev lat.
Nej, lat är fel ord. Jag har alltid varit beredd att arbeta hårt. Däremot har jag aldrig förstått mig på att öva. Jag blir bara otålig när jag står med en fiol mot axeln och skall öva en ton i taget. Eller när jag sätter en pensel till duken för att ta fram något vackert – blir det inte bra direkt blir jag ledsen och stressad.
Alltför många gånger har jag gett upp projekt, studier eller idéer för att jag blivit missnöjd med det första resultatet.

Jag trodde att jag blev älskad för att jag var bra.
Eller snarare – jag trodde att jag behövde vara bra för att bli älskad. Jag sitter fortfarande djupt cementerad i den idén, vare sig det gäller sällskapsspel eller jobbprestationer. Är jag inte bäst blir jag orolig att folk skall se ned på mig eller tycka mindre om mig – trots att det mer troligt är tvärt om.

Den här fällan går många, alltför många, i. Jag känner igen alltför många som verkar hantera livet på liknande sätt.

/David Armini

Är Internet intelligent?

Runt millennieskiftet läste och undervisade jag i Machine Learning, eller mer populärt kallat artificiell intelligens. Tanken att datorer och maskiner skulle kunna bli intelligenta och självständiga har kittlat fantasin länge – fortfarande är det ett populär SF-tema att utforska möjligheter och faror med tänkande robotar.

Kontentan av vad jag lärde mig då, för snart 20 år sedan, är att ”intelligens” är en definitionsfråga och att det närmaste vi kan simulera mänsklig intelligens är med statistik.

Alan Turing – bio-aktuell våren 2015 med The Imitation Game – konstruerade Turing-testet som också fått ge namn åt filmen. Mata in frågor genom ett hål i väggen. Om det av svaren som kommer tillbaka inte går att avgöra om det är en människa eller maskin, så måste du acceptera att personen eller maskinen på andra sidan väggen är intelligent i samma bemärkelse som en människa. Främsta meriten med testet är att det konstruerar en definition av ”mänsklig intelligens” – upplevs en maskin som intelligent, ja då är den intelligent. Om du har iPhone – upplever du Siri som intelligent? Om ja så är Siri intelligent, annars inte.

I vilket fall är det roligt att sätta Siri på prov, men åtminstone undertecknad får inte en känsla av att Siri är särskilt smart.

Den tidiga datalogin fantiserade om att skapa elektronhjärnor som skulle efterlikna den mänskliga hjärnan – artificiella neurala nätverk var ambitiösa idéer om att programmera artificiella neuroner och koppla samman dem i stora nätverk. Likt hur hjärnan fungerar med hjärnceller hit och dit som skjuter pulser med varandra. Men de artificiella neurala nätverken skiljer sig mycket från de vi ha i hjärnan.

Hjärnan innehåller kanske runt 100 miljarder neuroner och varje neuron är lite slumpmässigt kopplad till andra runt om – inget fint mönster finns. Kaos råder. Pulserna som skickas mellan neuronerna är ganska långsamma, runt tusendelar av en sekund: Från tiondelar av en millisekund för elektriska signaler till ett par millisekunder för kemiska signaler. Och någonstans i denna kaotiska gröt av kemi och elektricitet som sköljer fram och tillbaka i huvudet uppstår tankar, reflektioner, associationer.

Men i den elektroniska kopian ser det helt annorlunda ut. Tusentals, kanske hundratusentals eller till och med miljontals neuroner. Men långt från några miljarder. Kopplingarna, motsvarigheten till synapser, går snabbt på nanosekunder och de är välorganiserade i fina mönster.

Artificiella neurala nätverk har varit hyfsat framgångsrika och det fanns tidigt försök där till exempel bilar lärde sig köra på egen hand. Men det har visat sig att ren statistik är minst lika effektiv och ofta snabbare att nå samma resultat. Detta har mynnat ut i en av dagens hetaste delar av datalogin: Big Data. Stora datamängder processas och mönster hittas som det mänskliga ögat skulle ha behövt 1000-tals år att hitta. Bara för att det är så enormt stora datamängder som skall tröskas igenom. Just detta använder Facebook, Apple, Google och tiotusentals andra företag idag för att upptäcka vilka produkter och tjänster som vi är mest sannolika att spendera pengar på.

Intelligent? Kanske det. Girigt tänker åtminstone jag på först.

Det intelligenta Internet då? Jo, tänk varje dator som en neuron och dess kopplingar mot Internet och andra datorer som synapser. Synapserna reagerar relativt långsamt – mellan tusendelar av sekund upp till någon sekund kan det ta för en signal att nå datorn eller telefonen i rummet intill. Eller på andra sidan jorden. Redan Internet i sig var ett gigantiskt kliv mot att alla datorer är sammankopplade i en jättelika hjärna, men med de smarta telefonerna är vi uppe i miljarder apparater som kan kommunicera med varandra.

Och nu kommer The Internet of Things – om några år är även kylskåpet, brödrosten, elementen, lamporna uppkopplade och interagerar.

Kanske behövs det ett enda litet livgivande virus för att kicka igång det hela. Då kommer vi att bo mitt i ett medvetande som hör allt, ser allt, vet allt.

Spännande?

/David Armini