Essä: S V E N S K (t)

Strax essän, men först några ord om bilden: Den är automatiskt genererad av ChatGPT efter att denna fått läsa essän som följer och det går ju inte att inte kommentera denna ljuvligt vidriga bild. Flaggstången genom huvudet, alla som håller upp händerna, ”svenkana”, korv i tacon, fallosen (?) upp till höger, den knepiga och lite läskiga figuren uppe till vänster, att en av flaggorna är på halv stång, cirka 80 % av personerna i förgrunden har manliga attribut, etc, etc.

Spaning: Visst har bildgenerering blivit sämre? Misstänker att det skett en medveten kvalitetsförsämring i gratisverktygen.

Försöka duger: ChatGPT vägrade generera en bild av en person som stod och eldade en viss helig bok på grillen framför ett rött hus med vita knutar. (Misstänker att även Instagram kan ha vissa synpunkter här, därav lite omskrivning …)

Löfte: Det kommer aldrig, eller åtminstone sällan, eller åtminstone inte utan metakommentar som ovanstående, att spammas med ai-bilder på detta konto.

Nu vidare till själva essän:

S V E N S K (t)

Folkhem

Värderingar

Kristen tradition

Lagom

midsommar sill julskinka lucia köttbullar fredagsmys mellanstadielärare radhus kaviar norden sosse ubåtskränkning nubbe socialstyrelsen finlandssvensk skolavslutning undersköterska jämställdhet språkresa kafferep neutralitet estonia klämdag dillchips samer mello skattesmitare palmemordet studiecirkel

Gängkriminalitet Bensinpris Svennebanan Globen

Språka på serbokroatiska

Ogilla avstavning

Barnbidrag RUT ROT

Reserverad

Hen

Zorn Strindberg Carl Larsson Astrid Lindgren Ulf Lundell

Vilse i pannkakan Fem myror är fler än fyra elefanter

Roxette Abba Avicii

Björn Borg Stenmark Pärsson NHL

Ludmila Zlatan Mondo

Volvo Saab SKF Ikea Bert Karlsson Spotify Äppelbo gånglåt Klarna Snoop Dogg

Ekonomiekot

Skärmtid

Fattigpensionär

Låt oss först konstatera att ”svensk” är ett väldigt osvenskt ord. För smaka på det:

”svensk”

”svenska”

Möjligen kan ”svenske” slinka ned som svenskt, och apropå det är ”svenskt” avsevärt mer svenskt än svensk, mer om det strax, men ”svensk” låter östligt? Åtminstone baltiskt om inte balkanskt; det skulle ligga perfekt i munnen som namnet på en bordurisk militärskurk i ett Tintin-äventyr: ”Överste Svensk”.

Men ”svenskt” då, kanske kan adverbet införlivas i Tidös[1] och Trägårdhs[2] arbete med en svensk kanon?

Adverb är något som jag som svensk – om jag nu med italienskt efternamn ska Tidö-inkluderas – känner igen mig i. Adverb är modererande till skillnad från den definitivt bestämmande kusinen adjektiv. Adjektiven sätter kompromisslöst substantiven på plats, medan adverben öppnar vägar – men hold your horses![3] – detta är väl min känsla och inte svenskhetens? Visserligen känns det bekant från svenska tidningars insändarspalter att detaljerat bry sig om andras svenska, men något säger mig att det är ett mänskligt, ej specifikt svenskt, fenomen.

Hur ska jag någonsin lyckas urskilja vad som är jag och vad som är svenskhet?

Svenniga finlandssvenskan Svea svengelskade[4] svenskheter.

Från ett vänsterliberalt akademiskt och medelklassigt wokeperspektiv – där jag solitt befinner mig – är ”svenskhet” lika ointressant som enkel att slå sönder varje försök att definiera den, men eftersom jag är (svenskt?) generös är här ett förslag till kanonisterna om det nu ska definieras en svenskhetens kanon. För jag förstår att adverben inte förslår långt och att adjektiven passar bättre, där ”svenskare” skapar lämpligt godtyckliga definitionsinhägnader. Tidö förstår förstås att de gör sig löjliga om de kallar taco och pizza för svenska rätter, och då blir det ju en balansgång med all matlagning, annars skulle ju exempelvis en vänsterbliven som u.t. kunna trolla med högertrollen. Men si. Om kanonen komparerar aspirerande svenskar, mat, musik och solnedgångar löser vi det:

Kåldolmar (importerat från Turkiet 1709) är svenskare än matjesill (importerat från Nederländerna 1905) är svenskare än pizza (importerat från Italien 1947) är svenskare än taco (importerat från Mexico 1991).

Likadant är kronprinsessan svenskare än kungen, hon kan ju hänvisa till en längre svensk linje än sin pappa: Bägge har en anfader som importerades från Frankrike 1810, men för henne är detta 167 år före hon föddes, medan det bara är 136 år innan kungen föddes – men attans! – hennes morsa är ju importerad från Tyskland 1976.

Är kronprinsessan kanske halvsvensk?[5]

enSkTsv
nsktsve
skTsVeN
ktSvEns
tsvensk
svenskt
vEnsKts

”You always know the swede in a project”. Jag arbetade under några år med programmerare i Kerala. Dessa verkade över hela världen; med tyskar, japaner, ryssar, kineser, mexikanare, ukrainare, israeler. ”A swede is softspoken. Diplomatic. Tolerant. Moderates discussions.” Kanske sa min indiske kollega så om alla nationaliteter, medan jag onekligen chockerades i vissa kulturkrockar med dem: Kerala kan vara ett av de mest progressiva styren i världen, där det marxistiska Indian Communist Party oftast leder den lokala regeringen, men radikalitet vad gäller exempelvis socialism och jämställdhet samsas oblygt med arrangerade äktenskap, liksom pacifism lika paradoxalt umgås med en önskan om stark militär och kärnvapen.

Ännu mer borde jag dragit öronen åt mig när dessa indier även hyllade det svenska köket, trots att de knappast smakat eller ens hört talas om rotmos, bruna bönor, ärtsoppa, stekt sill, blodpudding, kroppkakor.

Men nu är väl svenska matvanor inte särskilt svenska?

För handen upp hen som idag, igår, senaste veckan, senaste månaden, ja åtminstone senaste året – ätit en enda av dessa husmansrätter från den svenska matkanonen.

Här är mer bekanta svenska rätter: Fredagstacos, mammasushi, hamburgertallrik, falafellrulle. Eller allt som samsas med postfixet pizza: nyårsdag, hämt, kebab, hawaii och även om det inte är ett postfix måste vi ju nämna vegetarisk med kebabsås! Vilken underbart – å så bra adverbet gjorde sitt moderingsarbete här – svensk uppfinning. Väl i klass med möbler i platta paket.

Kebabpizza förresten. Jag vet inte om det är mod eller hybris att appropriera två länders matkultur och hybridisera – eller om man vill säga det riktigt svenskt: fusea – dem. Det där hittar man på närmaste 7Eleven, där en svensk mattradition fortsätter att leva hälsosamt, men gärna i just fuseade varianter: Nu talar vi förstås om semlan![6] Här agerar det svenska åter postfix tillsammans med österriska wiener, mexikanska taco, hawaiianska poké, franska croiss – nämen vänta nu – det var ju precis detta programmerarna i Kerala talade om. Inte var det kalops, pölsa och pitepalt de tänkte som svensk mat, nej, när de jobbade i Sverige var det svenska att all världens mat samsades inom något kvarter från kontoret.

Identitetsflexibilitet som identitet?

Den längsta natten –

är vettets boning

Den korta versen –

är vaktens gryning

Men nationen –

är ej – 

svenskens läning

Jag ser mänskligheten som chanslös i tidsperspektivet några decennier till något sekel. För lite kommer att göras för sent – dessutom kommer det som görs i stor utsträckning vara fel åtgärder (se miljöbil[7] eller klimatvänligare politik[8]).

Ljuspunkter finns och en sådan är långsiktighet. I Predikaren 9:11 heter det ”Nej, alltsammans händer av en slump, genom att man råkar vara på rätt plats vid rätt tid.” Översättningen, tolkningen är som ofta med Bibeln böjbar, flexibel, (svenskt?) diskuterbar och med bara lite justering skulle utsagan kunna röra vid evolutionsekologi eller till och med fundamental kreationism – och då inte amerikanskt högerevangelikal fundamentalistisk kreationism som bygger nöjesparker där man kan besöka arken inklusive dinosaurier.[9]

Nej, fundamental – grundläggande – kreationism om livets uppkomst.

För vad behövs för livets uppkomst?

Tid och kaos.

Givet tid och kaos kommer liv att hända.

När och var går ej att spå, liksom vad ”liv” är, eller om vår uppfattning om liv är för smal.

Är liv samma som kaos?

Liv kommer fortsätta hända och här ser jag det som en självklarhet på axiomatisk nivå att liv (i bred bemärkelse) samexisterar med diversitet, pluralism, inklusion. Tidö-regeringar och kanonutredningar kan kortsiktigt flörta med definition och bevarande av svenskhet, eller med isolationism, individualism och nationalism, men långsiktigt kommer tiden att kaosifiera sådant trams.

”Life will find en annan way”[10] – se där ett lagomt(!) svengelskt uttryck för kanonister att grunna på.

                                                    Jag är svenskt.

                                                 Du är svenskarna.

                                                    Vi är svenskan.


[1] svt.se/nyheter/inrikes/allt-du-behover-veta-om-tidoavtalet

[2] Här finns mycket att läsa, som gp.se/deba026e-4525-471c-b843-20e91da7c0e2

[3] Se fotnot 4.

[4] Är svengelska svenskt? instagram.com/p/Cmn4OFfsWCL

[5] Uppbygglig läsning om kvantifiering av etnicitet: levandehistoria.se/fakta/forintelsen/forfoljelsen-av-judar-under-1930-talet

[6] Semmelimporten till Sverige är ej belagd, men vi talar om 1500-tal och intåg från det kristna Europa med fastlagen. Etymologin är latinska ”simila” som betyder fint vetemjöl. … och aldrig får något vara sådär riktigt äkta supersvenskt att vi var först med det i stenåldersgrottorna *suckar nostalgiskt*

[7] Här är en bra definition av miljöbil: ”den produceras, används, underhålls samt end-of-life-hanteras utan någon påverkan på miljön”. Anmärkningsvärt, nästan sensationellt, är det inte denna definition som brukar användas.

[8] liberalerna.se/miljo-och-klimat

[9] arkencounter.com/blog/2020/02/21/how-did-all-the-land-animal-kinds-fit-inside-the-ark/

[10] ”Life finds a way”, säger Jeff Goldblums rollfigur Dr Malcolm i nittiotalsklassikern Jurassic Park.

Makode Linde och Lars Vilks: Att flytta en diskussion från orsak till symptom

Det är för enkelt att säga att ”nästa steg är väl att göra konst av en Hitler-hälsning”.

Ändå kan jag inte sätta fingret på vad i Makode Lindes och Lars Vilks konstnärskap som ger mig avsmak. Fortfarande är jag beredd att försvara dem, och deras konst. Fortfarande tycker jag att de kommer med intressanta infall och reflektioner. Inte minst är jag beredd att skriva under på att just känslan av avsmak kan vara ett tecken på god eller viktig konst. Åtminstone konst som hittat ett berättigande. Om en skall våga sig på att hävda att en del konst saknar berättigande.

Ändå gnager en känsla av att jag hade föredragit att slippa rondellhunden och Painful Cake. Både Linde och Vilks rör sig förstås kring frågor som är angelägna: Vad är konst? Vad är politik? Vad får en säga? Vad får en säga i yttrandefrihetens namn? Vad är rasism? Vad är fördomar? Hur mycket skall en världsreligion tåla? Och uppenbart lyckas de få mycket uppmärksamhet till dessa viktiga frågor.

Eller lyckas de verkligen med det? Lyckas de öppna en debatt som för diskussionen framåt, eller handlar debatten mest om dem som personer, om Vilks är islamofob och om Linde är rasist? Jag vill med bestämdhet hävda att varkendera är fallet, att bägge har en sympatisk människosyn och patos, även om de ibland verkar göra sitt bästa för att framstå som motsatsen.

Och lika lätt som det är att anklaga Vilks och Linde för effektsökeri och ett unket behov av uppmärksamhet, lika lätt är det att förutsäga den torftiga debatt som följer varje gång någon av dem når dagstidningarnas förstasidor eller Aktuellt. Ofrånkomligen kommer samma argument att tuggas om: Yttrandefrihet och kränkning av en religion respektive färgade. Det är som att tvingas se om en tv-serie för femte gången – till det en tv-serie som man inte ens gillade vid första visningen.

Dessa bägge konstnärer är bra på att skapa debatt och reaktioner, men jag hävdar att de misslyckas med att bidra till en intressant debatt. I stället för att skapa en arena för en intressant och konstruktiv diskussion, skapar de en situation med pajkastning och ordkrig. Dessutom kastas pajer och ord på och kring symptom, snarare än orsaker.

Kanske behövs de som en nagel i ögat på de politiskt korrekta kulturrelativisterna, men jag menar att vi snabbare och lättare når ett samhälle med mer tolerans, öppenhet och ömsesidigt värnande om varandra utan Painful Cake och rondellhundar.

Jag kommer att försvara att de får kasta sina pajer om de nu tycker det är viktigt, men jag tycker att det är onödigt och omoget. Bara för att Linde och Vilks lyckas göra att tredje part känner sig kränkt, ledsen, arg så betyder det inte att de har skapat betydelsefull konst.

/David Armini

Ett nytt ord till svenska: Introduktion av ”ochler”

”Hen” är bland det bästa som hänt det svenska språket på senare år.

Det må vara en viktig justering av språket ur jämställdhetssynvinkel, men bäst gillar jag det för att det rent praktiskt löste problemet att välja mellan ”hon”, ”han”, ”hon/han”, ”han eller hon”, etc.

Det finns en sådan situation som inträffar för mig fortfarande då jag skriver, nämligen ”och/eller”. ”Ska vi gå på bio och/eller Universeum idag?”

Lösningen att skriva ”och/eller” känns klumpig och ful och jag önskar ett enda ord som är ett ”inkluderande eller”, därav introduktion av ”ochler”.

Nu är inte ”ochler” ett estetiskt tilltalande ord, varken i skrift eller tal. Själv associerar jag närmast till orcher i Sagan om Ringen.

Alternativ vore exempelvis att låta ”xeller” vara exklusivt eller, alltså den nuvarande definitionen av eller, medan ”eller” fick betyda och/eller.

Ska vi se på Downton xeller Walking Dead i kväll?

Detta får sjunka in.

/David Armini

 

Lösningen

Det är enkelt. Faktiskt och fantastiskt enkelt.

Flyktingfrågan är större än den enskilda kommunen eller ens det enskilda landet. Självklart är det en fråga på EU-nivå.

Och visst talas det om flyktingkrisen inom EU: Kvoter och att alla länder behöver ta sitt ansvar. Bra, men det är svårt att tvinga någon att ta ansvar.

Låt i stället alla länder inom EU bidra ekonomiskt och betala sedan de länder som tar emot flyktingarna.

/David Armini

Varumärket Sverige 6 – För fred

Varumärket Sverige är vår bästa garanti att få fortsätta leva i fred.

Även om vi lägger ned skolan, vården och omsorgen och lägger alla pengarna på försvaret, så kan vi inte få en bättre garanti än vårt varumärke. Hur starkt försvar vi än bygger kommer ändå USA och Ryssland att ha många, många, många gånger fler raketer, stridsflygplan, tanks och ubåtar. Vill Ryssland eller USA krossa oss militärt så kommer de att göra det.

Men vem vill anfalla världens bästa land? Det vore som att pissa på paradiset. Om du är dum mot den snällaste så kommer du inte att bli väl sedd av resten av världen. Det undgår inte världens ledare.

Jag tar inte ställning till, inte här i alla fall, om det finns poänger med ett ”starkt försvar”. Det låter bra när politiker pratar om att vi skall värna vårt lands suveränitet och att inte andra länders kärnvapenbestyckade ubåtar skall få snurra runt som de vill i svensk skärgård. Men antalet stridsvagnar och JAS-plan som vi har gör i alla fall inte mig särskilt trygg när jag sneglar mot öster. Eller för den delen mot väster.

NATO då? Jag tar inte ställning till det heller, inte här. Men det är svårt att tro att det – i längden – ger oss en tryggare värld. Blev skolgården tryggare när man gick med i ett gäng? Ja, tillfälligt kanske. Som medlem i gänget så kan man gömma sig bland andra, men akta dig för att gå runt själv. Och så fanns ju risken att behöva reta någon annan. Det är ett högt pris att betala för att få skydd.

Då är det väl bättre att det är fler vuxna med på skolgården – som hjälper till att lösa konflikterna utan våld, och som ser till att de bråkiga pojkarna kan få hjälp att prata om sina problem.

Men framför allt. Alla dessa människor som kommit hit. Vare sig de är här som flyktingar, EU-migranter eller arbetskraftsinvandrare. Eller de som varit på utbytesprogram på våra universitet och högskolor. De berättar. De berättar för personer de känner och släktingar i landet de kommer från.

Syrien, Somalia, Iran.
Frankrike, England, Danmark.
USA.
Ryssland.

Där berättar de. ”Sverige är så bra. Det är rent. Både papporna och mammorna tar hand om sina barn. Man behöver aldrig vara rädd på gatan. Våld och vapen finns nästan inte. Luften och vattnet är rent och klart. Alla är glada och snälla och hjälpsamma. Alla har det bra. Alla har fri skolgång och fri sjukvård. De tar emot alla. De hjälper dig var du än kommer ifrån.”

Rör inte min kompis kommer de människorna att säga.

Sverige är ett av världens starkaste varumärken.
Var stolt över det och vårda det.
Då kommer alla svenskar, nya som gamla, att få en bättre välfärd och en säkrare framtid.

/David Armini

Varumärket Sverige 5 – Krama någon som är rädd

Vi svenskar är så öppensinnade att vi till och med accepterar att en del av svenskarna har blivit rädda. Bland dessa rädda och oroliga människor finns det de som tror att lösningen är att exkludera. När man är rädd och arg är det lätt hänt att man letar efter enkla förklaringar. ”Det är ditt fel.” kan vara så mycket mer tillfredsställande att tänka än att ta tag i utmaningen man har framför sig. För att inte tala om hur skönt det kan vara att säga orden högt. Skräna dem tillsammans med andra.

Kravaller, lynchningar. Kristallnatten. Det är så skönt. För en liten stund får man skrika ut sitt missnöje, hitta någon vars fel det är att just jag har fått det sämre.

Krama en extremist nästa gång du träffar en. Jag tror hen behöver det. Det är förmodligen en orolig person, kanske någon som förlorat jobbet och tror att invandrare tagit det. Eller som har läst i tidningen att utlänningar mördar snälla svenskar på IKEA. Det kanske inte hjälper att förklara att det kommer att bli fler jobb och mer skattepengar om det kommer hit mer folk, men tänk ändå med värme och glädje på extremisten framför dig.

En rädd människa behöver först och främst kärlek.
Vare sig det är en traumatiserad flykting eller någon som har svårt att betala av sina lån.

Är jag naiv? Det är jag. Jag tror gott om människor, för nästan alla jag träffat har varit trevliga. Särskilt när jag också är trevlig.
Jag tänker fortsätta att vara naiv. Jag tror inte vi kan övervaka eller rusta oss till trygghet – inte i längden. Visst känns det skönt att bygga en borg. Den står emot alla vapen! Då är det tryggt och skönt bakom borgens murar.
Men tyvärr har ingen borg varit säker i evighet. Ingen armé har varit stark nog att försvara ett samhälle i evighet. Efter ett tag kommer starkare vapen och borgen behöver förstärkas. Efterhand måste mer och mer pengar spenderas på att bygga allt starkare murar. Till slut är ändå vapnen så starka att ingen borg står emot dem.

Världen har blivit en säkrare och öppnare plats. Det finns inget tvivel om att de flesta har det bättre idag än de skulle ha haft det för 50 år sedan, 100 år sedan, 200 år sedan.
Det har blivit bättre. Det fortsätter att bli bättre.
Livet blir mer och mer säkert. Gå mot framtiden med tillförsikt.

Vi behöver inte vara rädda.

Sverige är ett av världens starkaste varumärken.
Var stolt över det och vårda det.
Då kommer alla svenskar, nya som gamla, att få en bättre välfärd och en säkrare framtid.

/David Armini

Varumärket Sverige 4 – Det nya Amerika

Sverige är det nya Amerika – den plats där alla har samma chans.

För något hundratal år sedan flydde miljoner européer till det förlovade landet i väster, inte minst svenskar. Svält och ofrihet tvingade oss på flykt. Visst trodde en och annan att det skulle gå att tälja guld och några blev desperados, men de allra flesta var beredda att ta i och kämpa. För sig själva och andra.
För så fungerar vi. Människorna. Vare sig vi är födda i Dalarna eller Damaskus.

Amerika har i mer än ett sekel varit den plats i världen där du har bäst chans – oavsett dina tidigare förutsättningar. Historia har inte räknats – det enda som har räknats är arbete. Har du arbetat så har du klarat dig. Bra dessutom.

I dag vet en hel värld att Sverige är den plats i världen där du har störst chans att behandlas som en människa. När reportrar sticker in mikrofonen genom ett taggtrådsstängsel på en uppsamlingsplats i Lampedusa säger nästan alla ”Sweden”. Eller när någon blir intervjuad vid ett tåg i Ungern – samma sak.

”Sweden”.

Emigranter är inte lata och förväntar sig inte att bli omhändertagna. Vare sig de fötts i Duvemåla på 1800-talet eller i Iran på 2000-talet, är emigranter oftast handlingskraftiga: Personer som vågar tänka nytt och som vill ta i. Som har samlat pengar och mod och överger allt för att kasta sig ut i nytt. Det är en av anledningarna till att Amerika blev så framgångsrikt – de som kom dit ville bygga nytt, ville skapa, uppfinna, utforska. Kämpa och arbeta.

Det samma kan vi förvänta oss av många av dem som kommer hit.

 

Sverige är ett av världens starkaste varumärken.
Var stolt över det och vårda det.
Då kommer alla svenskar, nya som gamla, att få en bättre välfärd och en säkrare framtid.

/David Armini

Varumärket Sverige 3 – Att producera för en global marknad

Ett isolationistiskt samhälle kommer att ha svårt att marknadsföra sig på en global marknad – det säger väl sig självt?

I Sverige tillverkar vi produkter och tjänster som vi vill exportera till hela världen – nu kommer världen till oss och kan berätta hur produkterna skall se ut och fungera för att sälja bra på andra sidan jorden. För det är inte lätt för en 25-åring kille som gått på Chalmers att veta vilka appar en medelålders iransk kvinna har nytta av.

Det kommer att bli kulturella skillnader – språkförbistring, missförstånd, andra rutiner för fika och lunch. Jag har egen erfarenhet av att arbeta mycket med Indien i IT-projekt och även svenskar med bakgrund från andra länder. Visst har jag ibland önskat att vi hade samma modersmål och ibland tycker de att jag är trög som inte fattar och ibland tycker jag att de är tröga som inte fattar. Men så kommer jag på att det händer rätt ofta även med kollegorna som fötts i Sverige. Vi pratar inte riktigt samma språk heller – alla har vi olika erfarenheter och åsikter.

Om alla som utvecklade en produkt tyckte likadant och hade samma erfarenheter – skulle slutprodukten sälja bättre på en global marknad? Anställer Google och Facebook och för den delen Volvo bara unga, vita, kristna, heterosexuella killar som gått på svensk högskola eller universitet? Nej, det gör de inte. En kulturell mångfald bland de som bygger produkterna och tjänsterna ger en mångfald i utbudet.

Med mer influenser utifrån så kommer Volvo att sälja bättre, H&M, Absolut och IKEA också. Framför allt kommer nya svenska företag att få det lättare – för att de är svenska.
”Sverige” omnämns som det bästa, det som byggs här laddas positivt. Allt svenskt kommer att sälja bättre – överallt.
Vi har ett varumärke av humanism, deltagande och ansvarstagande och som alla starka varumärken vill konsumenten bli en del av det.

Sverige är ett av världens starkaste varumärken.
Var stolt över det och vårda det.
Då kommer alla svenskar, nya som gamla, att få en bättre välfärd och en säkrare framtid.

/David Armini

Varumärket Sverige 2 – Återbefolka glesbygden

Hela västvärlden har problem med befolkningspyramider som är på väg att välta. Kvar blir ett fåtal unga människor som skall betala omsorg och pensioner för den stora mängden äldre människor. Japan sägs behöva ta emot 200 000 invandrare om året och dessutom dramatiskt höja födelsetalen – annars kommer population att rasa.

Svenska glesbygdskommuner brottas med avfolkning – skolor måste läggas ned, det blir allt längre till närmaste vårdcentral, kvar blir bara några ungkarlar.

Kommunerna kämpar om att vara attraktiva att bo och arbeta i. ”Kom till oss! Vi ligger inte jättelångt från ingenting! Vi är i alla fall lite närmare än grannkommunen i norr!”

Se och ta chansen. Här kommer människor som vill delta, som är glada att få en andra chans. Som är beredda att ta i och som kommer att konsumera och betala skatt. Just det som behövs för att driva det marknadsekonomiska samhället.

Det kommer inte att vara enkelt. Det är människor som haft det svårt, de måste lära sig ett nytt språk och kanske tycker de att det är kallt i Sverige. Och lite ensamt. Men vi kan lära dem vårt språk och de kan lära oss mycket.

Ge personer som kommer hit chansen. Anställ en nyanländ. Bjud en rom på en god middag och en dusch. Prata med en syrisk familj.

Ja, då kommer det hit ännu fler. Kanske kommer en och annan som tror att man kan lata sig igenom tillvaron i Sverige. Men de allra flest kommer att vilja arbeta hårt för att bevisa sig.

Glöm aldrig att alla som kommer hit brinner för att få bygga välfärd – både sin egen och den gemensamma.

Sverige är ett av världens starkaste varumärken.
Var stolt över det och vårda det.
Då kommer alla svenskar, nya som gamla, att få en bättre välfärd och en säkrare framtid.

/David Armini

Varumärket Sverige 1 – Ett av världens starkaste

Folk flyr över halva världen för att komma till Sverige. För att här är bäst chans att behandlas med värdighet och humanism. För att det är världens mest jämlika samhälle. För att här finns världens bästa välfärd. För att här är frihet och fred. För att hen, hon och han har lika värde, precis som att alla människor – oavsett var du är född eller vilka dina föräldrar är – har samma rätt till utbildning, sjukvård och möjligheter.
Folk strömmar hit. I panik från katastrofer och krig, mot det land i världen där de vet att de har bäst chans till ett tryggt och bra liv till sig själva och sina barn.

Vilka varumärke vi har.
IKEA, Volvo, H&M, Tetrapak, Absolut. Kungen. Älgar. Vildmarken och allemansrätten. Avicii och ABBA. Minecraft och Hans Rosling.

Men vi har ett ännu starkare varumärke. ”Sverige” ”Sweden” ”Swedish” ”svenskt”. Det är därför folk kommer hit. De kommer inte för IKEA, de kommer för att ryktet har gått jorden runt att Sverige är det bästa landet i världen.
Om och om igen upprepar världens medier att det är till Sverige alla vill.

Sverige. Det låter som paradiset.
Var stolt att du är svensk. Var stolt att du betalar skatt till stat, kommun och landsting som hjälper ensamkommande barn och familjer som flytt från krig eller svält. Be att få betala mer skatt så att vi kan ta emot fler.

För de som kommer kan hjälpa oss att bygga en ännu bättre välfärd.
Det är ledsna, rädda och krigströtta människor som vi inte kan hoppas blir produktiva skattebetalare från första dagen. En och annan kommer att ha problem; krigstrauma är ingen ursäkt att bli brottslig, men i Sverige hjälper vi till och med brottslingar att bli produktiva och duktiga människor.

Visa alla du träffar medmänsklighet, värme och deltagande så kommer de att vilja betala mångfalt åter. De kommer också stärka varumärket Sverige ytterligare när de sjunger Sveriges lov världen över.

Sverige är ett av världens starkaste varumärken.
Var stolt över det och vårda det.
Då kommer alla svenskar, nya som gamla, att få en bättre välfärd och en säkrare framtid.

/David Armini