Nej, så det kan jag väl inte säga. Vad är det som man inte kan gilla med Bamse? Han är snäll, fast han är stark, och han står alltid på de svagas och utsattas sida. Och så är han gullig och mjuk. Det är klart att jag gillar Bamse.
Ändå hyser jag antipati mot Bamse, men då pratar jag snarare om konceptet ”Bamse” och varumärket ”Bamse”, än seriefiguren Bamse.
Och det är lika bra att vi tar det direkt: Jag har inget emot Bamse för att han är kommunist. Om jag skulle tillskriva Bamse en politisk åsikt, ligger han nog i en svensk mittfåra, kanske är Krist- eller Socialdemokraterna närmast till hands. Bamses politiska hemvist kan diskuteras, men jag har i vilket fall aldrig känt någon stark antipati mot någon seriefigur för dess politiska åsikter.
Serien Bamse är utan diskussion en bra serie, i vad mån man kan generalisera och säga att en serie med så hög och lång produktion genomgående är bra. Liksom Kalle Anka, Fantomen, Snobben, Blondie och andra serier som spänner över decennier har Bamse både toppar och dalar, liksom den passar bättre och sämre för olika generationer. Men tveklöst är serien ett genomgående gott hantverk, med otaliga uppskattande läsare. Mer än så kan man inte kräva av någon kulturyttring för att försvara dess existensberättigande.
Problemen med Bamse handlar mer om imagen och om förespråkare av Bamse.
Jag minns kompisar som inte fick läsa andra serietidningar, föräldrarna gillade inte våldet och kände in en fascistisk attityd hos exempelvis Fantomen där denne är åklagare, domare och utdelare av straff. Bamse däremot, det fick bli en kompromiss – han är snäll, han använder bara sina krafter till det goda.
…när han också är åklagare, domare och utdelare av straff i ett. För om Fantomen är fascistoid vad gäller användande av våld för att tvinga resten av världen att anpassa sig till just han syn på vad som är rätt och fel, ja då är Bamse precis lika fascistoid.
/David Armini
En kommentar till “Jag gillar inte Bamse – 1 ”Bamse är i alla fall snäll””